Gaaah! Jag vet absolut inte vart jag ska ta vägen någon stans. - Bort från datorn för det första. Men sen då? Jag har två tentor, nu inom en vecka. Jag har två heldagsföreläsningar (läs idag och imorgon) inom psykiatri. Jag har massor av kurslitteratur som jag måste läsa tills nästa vecka. Jag har inget liv utanför skolan/skolarbetet. Jag har ännu mer kurslitteratur att läsa. Jag har två stora seminarieuppgifter som ska redovisas muntligt. Jag har ännu mer kurslitteratur att läsa. Jag har vänner som man måste träffa ibland (vilket är helt omöjligt i dagens läge!). Jag har en familj som jag saknar, men inte hinner träffa. Jag har ett stort behov av en egen lägenhet - ge mig! Jag har en pojkvän som (tack och lov, måste jag få säga nu) bor i Malmö, men hur kul är alltid det på en skala? Jag känner att jag börjar tappa greppet om mitt liv. Förlåt, så kallade liv. Det börjar sakta men säkert glida mig ur händerna.

Mitt liv kretsar runt mina studier. Inte ens när jag cyklade hem från skolan, tillsammans med en klasskamrat kunde vi prata om något annat. Vi konstaterade av m.rectus femoris jobbade när vi trampade oss upp för backen. När jag sitter på gymmet konstaterar jag vilka muskler som jobbar. När jag sitter på bussen och ser folk med rolatorer så konstaterar jag att de är fel inställda eller av modell X. När jag tittar på tv och blir rädd för något så konstaterar jag att det är mitt autonoma nervsystem som är påslaget, och det är sympatiska påslag. När jag umgås med vänner kan jag inte låta bli att slänga in "så gör vi därför att... osv".

Ja, mitt inlägg är idag gnälligt. Men jag har inte ork till något annat.
Over and out! Nu ska jag dyka ner i fysiologiboken igen, och sen hoppas jag att jag hinner till gymmet innan de stänger!