Jag börjar inse att dagarna rusar iväg. Snart är det julafton, sen kommer min födelsedag (äntligen) och rätt som det är så har vi litteraturseminarium. Nyss var klockan 19.00 och jag hälsade "vi ses till Wallander". Nu är klockan 20.10 och jar har lyckats få till fem rader på vårat arbete. Det känns som om jag sitter fast. Tiden tickar, men jag sitter som fastklistrad på min svarta pinnstol och kommer inte loss.

Sekunderna blir till minuter, minuter blir timmar, timmar blir till dagar och sen så är vi där.

♥