Tårarna rinner stillsamt ner för kinderna. En klump av ledsamhet letar sig upp ur halsen. Det bildas små blöta fläckar på kudden. Tårarna blir snabbt kalla och smakar salt. Ensamheten trycker på, den visar ingen barmhärtighet.

Jag var dum och envisades med att börja läsa boken idag. Imorse gick det bra, jag hade ju sällskap som fick tankarna på annat håll. Men nu när jag läst klart boken känns det inte lika bra längre. Tårarna väller upp, gång på gång. Och allt som känns så bra, känns nu så fel. Jag önskar att jag inte vore ensam, att jag kunde krypa upp i din famn. Kunna känna din doft, och kunna lyssna på dina lugnande andetag. Varje sekund är ett liv.

Ro utan åror - Ulla-Carin Lindquist.
En bok som jag läst flera gånger, och jag gråter lika mycket varje gång.

♥